Skydd av vårt arkitektoniska arv
Nytänkande metoder för att åtgärda sättningsproblem i historiska byggnader
Mellan Venedigs pittoreska kanaler och Paris boulevarder kämpar historiska byggnader mot sättningsproblem. Från kullerstensgränder till renässansfasader hotar förändrade markförhållanden att skada miljontals kulturarv. I takt med att våra urbana landskap förändras blir behovet av att bevara dessa byggnader alltmer akut. Oskar Nojszewski, Commercial Director för Geobear Polen, berättar här hur sättningsproblem påverkar historiska byggnader och vilka åtgärder som kan skydda vårt kulturarv.
Varför historiska stadskärnor är särskilt utsatta
Historiskt byggdes stadskärnor ofta på anlagd mark – en blandning av medeltida hushållsavfall, byggnadsrester, grus och andra material som jämnade ut marken. Denna typ av mark var sällan ordentligt packad, vilket gör den känslig för sättningar. Många historiska byggnader står på sådana fundament och påverkas lätt av markrörelser.
Sättning innebär att marken gradvis sjunker, ofta på grund av:
-
Förändringar i grundvattennivåer
-
Fukt som försvagar jorden eller husgrunden
-
Naturlig nedbrytning av marken
I städer nära vatten, som Venedig och Amsterdam, står många byggnader på träpålar. Dessa kan brytas ner när de utsätts för växlande vattennivåer. Om träet ovanför vattennivån exponeras för syre främjas tillväxten av svampar och bakterier, vilket leder till nedbrytning. Extrem torka kan dessutom orsaka att jord och lera krymper, vilket ytterligare förvärrar sättningsproblemen.
Exempel på historiska byggnader
Riga-katedralen, Lettland
Katedralen står på ekpålar som började brytas ner på grund av sjunkande grundvattennivåer, delvis orsakade av vattenkraftverket i Riga. Innan åtgärder vidtogs hade byggnaden sjunkit nästan 1,5 meter.
Historiska Museet, Stockholm
Museets källare drabbades av sättningsskador, vilket skapade ett tomrum mellan betongplattan och marken på 5–10 cm. Sättningen hade utvecklats smygande under tiotals år. Geobear kunde lyfta betongplattan och stabilisera både friktionsmaterial och lera genom att injektera geopolymer från 2,5 meters djup – utan att störa museets dagliga verksamhet.
Modernt tillvägagångssätt
Traditionella metoder för att åtgärda sättningar kräver ofta omfattande grävarbeten, både inomhus och utomhus, vilket kan försvaga byggnadens fundament tills nya pålar installeras. Det tvingar också boende, företag eller museer att flytta under arbetets gång. Vibrationer och tungt maskineri kan skada historiska byggnadsdelar och äventyra långsiktig stabilitet.
Geobear använder modern geoteknik för att lösa sättningsproblem på ett minimalt invasivt sätt. Genom små borrhål injekteras geopolymermaterial under fastighetens grund eller i instabil jord. Materialet expanderar och förbättrar markens stabilitet snabbt, utan vibrationer eller tung utrustning. Denna metod är säkrare för historiska byggnader, tar kortare tid och låter boende stanna kvar i sina hem.
Snabbt, kostnadseffektivt och hållbart
Geobears geopolymerlösning är ofta klar på 1–2 dagar. Metoden kan även stärka cylindriska fundament eller andra specifika delar av byggnaden utan att öka risken för skador.
Sättningsproblem förvärras ofta om de inte åtgärdas i tid. Ökad nederbörd kan komprimera jorden, medan torka leder till lerkrympning – båda faktorer som gör marken mer instabil. Genom att agera i tid kan man säkerställa byggnadernas långsiktiga stabilitet och skydda vårt gemensamma arkitektoniska arv.
Bevarandet av historiska byggnader kräver omedelbara och effektiva åtgärder för att förhindra ytterligare skador och förlust av kulturarv. För att läsa mer om andra historiska byggnader som Geobear har räddat genom sin geopolymerteknologi, besök https://geobear.com/sv-se/foretag/referensprojekt.
